Egenvård

human-skeleton-163715_640

Egenvård blir allt vanligare i den europeiska unionen.

Sjukgymnastik

physiotherapy-595529_640

Sjukgymnastik är ett komplement till egenvård som spelar stor roll för människors fysiska och psykiska hälsa.

Ökad samverkan

startup-593343_640

Det behövs mer av samverkan inom den europeiska unionen för att förbättra förutsättningarna för mer egenvård.

Information om pilotprojekt angående egenvård i EU

Här kommer en fristående beskrivning av det pilotprojekt som finns om främjande av egenvårdssystem i EU. Vi har ingen koppling till projektet, utan är helt fristående.

PiSCE-projektet omfattar patient- och konsumentrepresentanter (EPF och BEUC), organisationer för professionella representanter (CPME, RCPsych, PGEU och EFPC), experter inom hälsoundervisning (TNO, Vilans, GÖG) och hälsokompetens och empowerment av patienter (Maastricht University, ENOPE Third-I, EMHF, EIWH), läkemedelsrepresentanter (AESGP), universitet (FAD, Masaryk University, Chalmers University, Kosice University och CEREF), beslutsfattande (EHFF och Qveritas) och expertis inom området självhantering och översättning av kunskap (DCHE).

Självvård, eller relaterade begrepp som självhantering (används mest i fall av kronisk sjukdom) och patientmakt, är relevanta för både medborgare med ökad risk för sjukdom, med mindre eller självbegränsande sjukdomar, liksom för personer med (en eller flera) kroniska sjukdomar eller funktionshinder.

Egenvård och självförvaltning är element i en förändring och denna definition integrerar också det fokus. Införandet av ”förebyggande av sjukdomar” utvidgar räckvidden för egenvård från dess typiska fokus på att hantera LTHC (långvariga hälsotillstånd) och funktionshinder.

Stort behov av mer egenvård i Sverige

Vårdbehovet i Sverige och i andra europeiska länder ökar ständigt. Det finns därför ett behov av mer samverkan för att hitta sätt och metoder att avlasta hälso- och sjukvården utan att tumma på kvaliteten och patientsäkerheten. En metod för att minska trycket på hälso- och sjukvården är att börja utveckla bättre metoder för egenvård. I den här artikeln belyser vi vilka juridiska och ekonomiska aspekter som är viktiga att beakta i det arbetet.

I Sverige har vårdköerna ökat de senaste åren. Det beror på att fler människor är i behov av vård och att hälso- och sjukvården har utvecklat och förbättrat sina metoder så att fler personer kan beredas vård för sina sjukdomar och hälsoproblem. I grunden är det bra att hälso- och sjukvården blir bättre på att hjälpa medborgarna med fysisk och psykisk ohälsa, men det ställer också höga krav på att sjukvården ökar sin bemanning så att människor kan beredas vård i tid. Denna utveckling är inte isolerad till Sverige, utan ses även i många andra europeiska länder. I Sverige är hälso- och sjukvården kraftigt subventionerad genom skattemedel, det är billigt att besöka läkare. Anledningen till att det är så billigt att söka vård i Sverige är att vi har ett så kallat högkostnadsskydd, som gör att man aldrig ska behöva betala mer än en viss summa per år för läkarbesök. Med undantag för kostnader för ränta om man inte betalar sin sjukvårdsavgift i tid, räntan avser då själva dröjsmålet med betalningen. Räntor i hälso- och sjukvården måste ha stöd i lag för att kunna debiteras.

I andra länder får man dock betala besök hos sjukvården själv. Det är mer regel än undantag i vissa länder att privatpersoner behöver ta privatlån eller blancolån för att kunna finansiera medicinska behandling. Privatlånet eller banklånet är då en förutsättning för att vissa personer ska ha möjlighet att få vård. Ett sätt att minska trycket på hälso- och sjukvården samt göra det billigare för medborgare att få ta del av sjukvård är att införa mer av kvalitativ egenvård i Sverige och i andra europeiska länder. En viktig utgångspunkt i detta arbete är att privatpersoner inte ska behöva låna pengar för egenvård. Staten bör stå för kostnaderna, en privatperson ska inte behöva ta privatlån eller blancolån med hög ränta för att få den vård som han eller hon behöver.

Egenvård – ett nödvändigt komplement till vanlig hälso- och sjukvård

Egenvård innebär att en patient i hälso- och sjukvården på egen hand får utföra vissa vårdinsatser i hemmet. Vårdinsatser som annars hade behövts utföras på plats på en vårdinrättning. Det kan handla om att man som privatperson rustas med de verktyg som krävs för att lägga om ett sår i hemmet eller att man får verktygen som krävs för att klippa upp ett gips. Det förekommer att patienter väljer att låna pengar genom banklån eller privatlån för att på egen hand kunna utföra vårdinsatser i hemmet. Banklånet eller privatlånet kan då användas för att köpa in medicinsk utrustning eller medicinska verktyg som behövs för honom eller hennes behandling, det är en frivillig egenvård och ingenting som sker i sjukvårdens regi. Vår uppfattning är att hälso- och sjukvården bör stå för kostnaderna för egenvård, privatpersoner ska inte behöva låna pengar genom banklån såsom blancolån eller privatlån för att ha råd med egenvård. Då riskerar man att hamna i en situation där en person med hög inkomst, exempelvis en advokat men inriktning inom familjerätt har råd med egenvård, medan en person som saknar arbete inte har råd med egenvård. Privatpersoner ska kunna lägga sin disponibla inkomst på andra saker än på egenvård, som att renovera badrum. Tackar vår sponsor som hjälpt oss med denna information ni kan kontakta dem via följande länk. Familjejurist i Norrköping

Så kan ökad egenvård i Sverige finansieras

Hälso- och sjukvård kostar pengar. Oavsett om den utförs i form av egenvård eller vård på plats på ett sjukhus eller en vårdcentral så kostar det pengar. En utbyggd egenvård i Sverige innebär ökade kostnader i form av inköp av medicinsk utrustning, mediciner och material som den vårdsökande ska använda i sitt hem. Det finns två sätt att finansiera detta på, antingen svarar det offentliga för en utbyggd egenvård eller så får var och en finansiera sin egen egenvård. Vi menar sammantaget att det finns goda skäl att låta det offentliga stå för den kostnaden. I annat fall riskerar det att bli en klassfråga där några har råd med egenvård och när några inte har råd med egenvård. Det skulle i sådana fall innebära att många behöver låna pengar genom ett blancolån, privatlån eller annan typ av banklån för att ha råd med egenvård. Dessa vårdsökande riskerar då att ådra sig stora skulder, särskilt om man har flera lån. En del vårdsökande har dock möjligheten att samla lån, vilket innebär att man slår ihop olika banklån och privatlån man har till ett enda samlingslån i syfte att minska räntan. Genom att samla lån kan personerna få pengar över till annat, som att exempelvis bekosta egenvårdsinsatser. Ur ett bredare samhällsperspektiv är det inte rimligt att kräva att medborgare ska behöva samla lån för att ha råd att ta del av sjukvårdsinsatser, särskilt inte när medborgarna redan betalar för sjukvården genom skatten.  Särskilt inte med tanke på att privatpersoner som regel redan har många andra typer av lån, exempelvis renoveringslån. Det beror på att privatpersoner som ska renovera badrum behöver ta ett renoveringslån för att finansiera sin badrumsrenovering, vilket kan bli dyrt i längden. I dessa fall kan man dock få ner utgifterna genom att samla lån, exempelvis genom att slå ihop blancolånet och privatlånet till ett samlingslån.

Lagliga förutsättningar för mer egenvård

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller detaljerade regler om hur sjukvård i Sverige får bedrivas. En vårdinrättning som vill börja erbjuda mer egenvård bör därför kontakta en advokat på en advokatbyrå som specialiserar sig inom familjerätt för att få kännedom om vilka regler som gäller. Socialstyrelsen har även särskilda föreskrifter om egenvård som måste följas. Det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om vad reglerna innebär och man bör därför konsultera en erfaren familjerättsjurist på en advokatbyrå i Uppsala för att förvissa sig om att man förhåller sig inom ramen för regelverket, innan man börjar erbjuda mer egenvård. Det framgår exempelvis av föreskrifterna att egenvård inte är att betrakta som hälso- och sjukvård, även om det genomförs inom ramen för hälso- och sjukvården. För att bringa fullständig klarhet i reglerna bör man därför anlita en advokatbyrå i Stockholm som har särskild kunskap gällande socialrätt. Det finns flera advokater och advokatbyråer i Stockholm som har särskild inriktning på socialrätt, familjerättsliga frågor och offentlig rätt.

Egenvård vid renoveringsskador

Egenvård är särskilt bra i de fall då personer har ådragit sig sårskador och andra typer av skador i samband med bygg och renovering. Om du ska renovera badrum finns det alltid en risk att du ådrar dig sårskador eller andra mindre skavanker, dessa kan med fördel hanteras genom egenvård. Det handlar om plåster, baddning och rengöring. Vid en badrumsrenovering kan man naturligtvis också ådra sig frakturer eller mer omfattande skador, då behöver man uppsöka vård på sjukhus. Ett bra sätt att undvika skador är att anlita en professionell firma som har särskild kompetens inom badrumsrenovering. Detta kan göras genom att man tar ett renoveringslån. Ett renoveringslån är ett lån som täcker kostnaderna för att anlita en professionell aktör som arbetar med att renovera badrum. Billigast blir det om du jämför renoveringslån innan du ansöker, då kan du lätt hitta det billigaste lånet.